Reflektioner ifrån busdjuret

Känsliga läsare varnas...

Var ner på sjukhusets avdelning för öron, näsa, hals idag för provtagning på sköldkörteln. Jag har inte uppmärksammat det men läkaren jag besökte sist upptäckte att den var uppsvälld på vänster sida och att vi behövde ta lite prov. Tänkte att det nog var piece of kaka - de tittar lite i halsen, känner på den och petar med en liten pinne i halsen för att se om de kan komma fram till något. Ack nej - så enkelt kommer man inte undan...

Förutom att kika i näsa, öron och hals sådär som läkare brukar göra så sprayades det bedövning i både näsa och hals så de kunde gå ner med slang genom näsan och kika hur saker och ting såg ut. Slang hela vägen ner genom nästan är banne mig inte behagligt någonstans... tårarna bara rann och rann och jag vill inte veta hur det hade känts om de inte hade bedövat näsan först...

Sen en massa klämmande och petande och sen provtagningen av själva körteln - man sticker helt enkelt in en spruta i halsen för att ta ett prov på blodet i sköldkörteln - piece of kaka om det inte vore för att jag höll på att svimma och läkaren stack fel i det tumult som utbröt så han fick sticka igen för att försäkra sig om att det var blod ifrån sköldkörteln han fick och inget annat. Han var mycket tacksam över att jag sagt till innan så jag inte behövde trilla i golvet utan kunde ligga ner under provtagningen.

Och sen som avslutning när man hämtat sig ifrån det hela så bestämmer han att par rör blod för diverse tester också behövdes - för säkerhets skull. Sköterskan var dock erfaren och vis så hon var kvick och stack mig så fort att jag inte ens hann bli rädd innan nålen var inne.

Skönt att få komma hem till en kaka choklad som mina underbara grannar köpte åt mig när vi var och handlade igår. Jag är hemskt tacksam över de underbara vännerna jag har!